Direktlänk till inlägg 12 september 2011
Mor flitig hade denna onsdag bestämt sig för att vara behärskad och visa prov på riktigt gott tålamod, det hon inte då tänkte på var vem hon hade att göra med...dvs hennes 7-åriga dotter klok:
-Mamma får jag en glass?
-Nej, du har redan ätit en glass.
tio minuter senare:
-Snälla mamma kan jag inte få en glass?
-Nej, gumman jag sa ju nyss att redan ätit en glass det räcker.
en kvart senare:
-Du är väääärldens bästa mamma om jag får en glass.
Mor flitig känner att tålamodet börjar sippra ut genom öronen men bestämmer sig för att vara lugn och fråga hur hon menar...
- Så om du inte får en glass vad är jag då?
- då är du bara mamma men inte världens bästa...
Mor flitig vill vara världens bästa mamma i sin dotters ögon men vill samtidigt inte att dottern vinner glasskampen, hon vet att hon har en godisklubba liggande gömd i skafferiet och tänker att erbjudar jag henne den måste jag ju vara ännu bättre än bäst...med alla uppfostringsråd förträngda säger hon därför med en len röst:
-Om du får en godisklubba vad är jag då?
-Godisklubba?...då är du en dålig mamma, man får ju inte äta godis i veckorna, det vet du väl, det har du ju själv sagt?!
Vill tilläga att det är inte mamman som skriver bloggen som är med i historen!
Vems fel? Vems ansvar? Eller vänta nu, kräver min omgivning att jag har ett eget ansvar? Kräver min omgivning att jag har skyldigheter själv? Nej fy sjutton! Jag har endast rättigheter jag har också all rätt att lägga över ansvaret för i princip allt...
Hon säger... Hon tänker... Det är lördag och sambon kommer med förslaget att de, om hon vill kan åka till en möbelaffär och titta på soffor. Hon säger, -Ja, det kan vi göra, det blir trevligt. Hon tänker, att det är ju trevligt att strosa...
Hon tänker... men säger... Hon har efter en lång dag med arbete, hjärnan full med jobbartankar samt en hel del måstebestyr äntligen slagit ner rumpan i fåtöljen, där sitter hon och njuter av sitt kaffe och känner bit för bit hur kroppen och hj...
Ernst har, till min förvåning strumprydd, lagat sina mat och demonstrerat sina kreativa ideér. Leila har efter allt bakande och godistillverkande med sin kåtblick riktad mot tv-kameran återigen talat om för de tv-tittare som inte lessnat att få hål i...
Har i dagarna återigen fått bevisat för mig hur upprördhet, irritation, ilska ja, vad vi än väljer att benämna det, tar för mycket energi. Frågan är dock hur i allsin dar går man till väga för att inte köra fast i argträsket? Jag har ingen aning hur ...