Barn har som vi många märkt intressanta tankar kring vardagliga fenomen. När man arbetar med de små kloka människorna på förskolan får man ofta höra deras intressanta tankar. Jag hade turen att få ha ett mycket intressant samtal med en femåring, där hon delgav sina funderingar och tankar kring inget mindre än NAGLAR.  

Både jag och min kollega Hanna har lite längre naglar. Hanna har gele påbyggt på sina naglar och jag har egna. 

Helt plötsligt mitt när vi sitter vid mellisbordet utbrister barnet:

                                                  -Är dina plast eller riktiga?                                     

 Jag: -Plast?? Mina vaddå?

Ska erkänna att först tänkte jag inte alls på det jag senare skulle få veta att barnet menade, utan snarare på de två äkta eller oäkta bollarna som vi tjejer brukar ha i bh:n

Barnet:  -Ja, är dina naglar plast eller på riktigt, Hanna har plast i sina naglar.

Jag: - Jahaaaaa du menar naglarna, nej jag har inga plastnaglar.

Drar för mig själv en lättnadens suck att barnet i fem års ålder inte redan börjat fundera kring cilikonbröstens vara eller icke vara.

Barnet tar till orda igen efter en ganska kort stund

Barnet: - Men hur vet man vad man får??

Jag: - Hur menar du?

Barnet: -ahhh men hur vet man vad man får, om man får plast eller på riktigt??

.........................

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vems fel? Vems ansvar? Eller vänta nu, kräver min omgivning att jag har ett eget ansvar? Kräver min omgivning att jag har skyldigheter själv? Nej fy sjutton! Jag har endast rättigheter jag har också all rätt att lägga över ansvaret för i princip allt...

Hon säger... Hon tänker...   Det är lördag och sambon kommer med förslaget att de, om hon vill kan åka till en möbelaffär och titta på soffor. Hon säger, -Ja, det kan vi göra, det blir trevligt.  Hon tänker, att det är ju trevligt att strosa...

Hon tänker... men säger...   Hon har efter en lång dag med arbete, hjärnan full med jobbartankar samt en hel del måstebestyr äntligen slagit ner rumpan i fåtöljen, där sitter hon och njuter av sitt kaffe och känner bit för bit hur kroppen och hj...

Ernst har, till min förvåning strumprydd, lagat sina mat och demonstrerat sina kreativa ideér. Leila har efter allt bakande och godistillverkande med sin kåtblick riktad mot tv-kameran återigen talat om för de tv-tittare som inte lessnat att få hål i...

Har i dagarna återigen fått bevisat för mig hur upprördhet, irritation, ilska ja, vad vi än väljer att benämna det, tar för mycket energi. Frågan är dock hur i allsin dar går man till väga för att inte köra fast i argträsket? Jag har ingen aning hur ...